Liberté, Égalité, Fraternité. I vår är det valdags för världens sjätte största ekonomi. President och nationalförsamling ska väljas i den franska republiken. Hur går valet till? Läs snabbguiden till Frankrikes statsskick och valsystem.

Den moderna demokratins vagga, Frankrike. Senare i vår väljer fransmännen president och nationalförsamling. Den nuvarande republiken är den femte i ordningen sedan revolutionen 1789. Den grundades 1958 av Charles de Gaulle som också kom att bli den förste presidenten. Men vad karaktäriserar då denna femte republik? Nedan kommer de grundläggande dragen att presenteras.

Semipresidentialism

I Frankrike är makten delad mellan parlamentet och presidenten. Presidenten utser regering i samförstånd med parlamentet och har rätt att utlysa nyval och bindande folkomröstningar. Den lagstiftande makten finns hos parlamentet, som också har möjlighet att avsätta regeringen genom misstroendevotum. Parlamentet består av två kammare, nationalförsamlingen som tillsätts via direkta val och senaten via indirekta val. Den tidigare är den viktigaste då den har vetorätt och möjlighet till misstroendeförklaring till skillnad från den senare. Presidenten har dock möjligheten att vid undantagsfall utfärda dekret utan parlamentets stöd. Detta skedde exempelvis förra året i samband med arbetsmarknadslagen (loi El Khomri) som ledde till stora protester runtom i hela landet.

Den politiska makten i landet är alltså delad mellan parlamentet och presidenten, därav begreppet semipresidentialism.

Presidentvalet

Det franska presidentvalet sker i två omgångar vart femte år. I den första omgången kan man rösta på samtliga kandidater. Vissa krav måste uppfyllas för att få ställa upp såsom franskt medborgarskap, 18 års ålder och stöd från minst 500 folkvalda. De två största kandidaterna går sedan vidare till en andra omgång där presidenten slutligen utses. Den första omgången i årets val sker den 23 april och den andra den 7 maj.

Valet till nationalförsamlingen

Val till nationalförsamlingen sker vart femte år via 577 enmansvalkretsar. Enmansvalkretsar innebär att bara en kandidat per krets kan utses. Antalet kretsar sammanfaller med antalet ledamöter i nationalförsamlingen, 577. Systemet gynnar de stora partierna och förenklar regeringsbildning, då enbart kandidaten med flest antal röster representeras. Med ett liknande system i Sverige hade exempelvis socialdemokraterna vunnit överlägset, eftersom det är största parti i stora delar av landet.

Får ingen kandidat över 50% i första omgången går samtliga med över 12,5% vidare till en andra omgång. Vinnaren där får mandatet i nationalförsamlingen. Första omgången av årets val sker den 11 juni och den andra den 18 juni.

Val till senaten

Val till den franska senaten är indirekt och sker via lokala församlingar. 348 senatorer väljs var sjätte år. Senatens makt är begränsad, men nationalförsamlingen måste ändå ha stöd från antingen senaten eller premiärministern för att driva igenom ett lagförslag.

Samregering – Cohabitation

Inbyggt i det franska systemet finns risken att presidenten och nationalförsamlingens majoritet kan få olika politisk färg. Detta har skett tre gånger och benämns på franska cohabitation. Resultatet blir att presidenten och nationalförsamlingen kommer överens om en regering som båda kan acceptera. De konstellationer som har bildats tidigare är:

• 1986-88 President: François Mitterand (Socialdemokrat) Premiärminister: Jacques Chirac (Höger)
  

• 1993-95 President: François Mitterand (Socialdemokrat) Premiärminister. Édouard Balladur (Höger)

• 1997-2002 President: Jacques Chirac (Höger) Premiärminister: Lionel Jospin (Socialdemokrat)

För att försöka minska risken till samregering, kortades presidentperioden ned från fem till sju år under 2000. Av denna anledning sammanfaller nu presidentens mandatperiod med nationalförsamlingens. De båda valen infaller inom loppet av ett par veckor under samma år vilket minskar risken för att presidentens politik skiljer sig från nationalförsamlingens.

Kritik mot den femte republiken

Under de senaste åren har stor kritik, framförallt från vänster, riktats mot den femte republiken och kampanjen för bildandet av en ny sjätte republik har vuxit sig stark i Frankrike. Man kritiserar framförallt presidentens alltför stora makt och ett orättvist valsystem. De grundläggande dragen i den föreslagna sjätte republiken:

• Förändring av valsystemet
• Röstberättigande vid 16 år
• Mindre presidentmakt ökad parlamentsmakt (avsluta den “presidentiella monarkin”)
• Ökad mångfald, transparens och medborgerligt deltagande i politiken
• Grundlagen skrivs av konstituerande församling tillsatt genom folkomröstning
• Korrupta politiker stängs av på livstid
• Ge medborgarna rätten att avsätta en folkvald under mandatperioden

Årets presidentkandidater

Met om årets kandidater och deras program hittar du här.

Frankrike fakta

Statsskick: Semipresidentiell republik

Befolkning: 67 595 000

Nationaldag: 14 juli (till minne av stormningen av Bastiljen 1789)

Valspråk: Liberté, Égalité, Fraternité (frihet, jämlikhet, broderskap)

President: François Hollande

Premiärminister: Bernard Cazeneuve

Presidentval: 23 april (första omgången), 7 maj (andra omgången)

Val till nationalförsamlingen: 11 juni (första omgången), 18 juni (andra omgången)